Bisyssla

Varför skaffar man sig en bisyssla? Varför blir man biskötare? Jag säger biskötare för att odla bin – det gör bina bäst själva.

Det finns många olika vägar fram till att bli bra på något. Alla sätt är bra. Var nyfiken. Endast döda fiskar följer strömmen. Vår väg är sannolikt inte lik andras.

I vår familj är vi nyfikna och ifrågasättande, som blivit en naturlig del av vår egen lärande process.

Vissa går med i en biodlarförening och köper gubbarnas och gummornas erfarenhet rakt av. Andra kanske går med i föreningen för att berikas med fler vänner.  Vissa kanske skaffar en bisyssla för att få en försörjning. Denna sista bit är inte lätt.

Avslutningsvis skall jag berätta lite om just vår resa. En resa som inom kort blir till både bok och film.

Ett bisamhälle består av en drottning, arbetsbin och drönare. Drottningen är av honkön, har ingen gadd, utan lägger ägg/larver, stift kallat. Arbetsbina är även de av honkön men har en gadd i stället för äggledare. Under senvår och sommar skapar drottningen hankönade bin, så kallade drönare. Dessa har ingen gadd att sticka med, utan ett könsorgan som efter parning slits av så de endast kan para sig med en drottning per drönare. Allt för att gynna den genetiska variationen.

Drönarna har till uppgift att flyga iväg för att para sig med andra drottningar i grannsamhällen – och när de inte får para sig, hjälpa till att torka inkommande nektar till färdig honung.  Ett bi sticker bara människor om de måste – för när det använt sin gadd – ja, då dör det. När det sticker andra bin så fastnar inte den hulling försedda gadden men på större djur som människor finns det en finess att gadden och gift blåsan sitter kvar på inkräktaren, för att pumpa in gift en längre stund.

Samhällets antal invånare är som flest ett par veckor på senvåren, Naturligt klokt synkat med blomningen i naturen. Bina samlar nektar från blommorna som de får som belöning för att de skapar genetiskt spridning av blommornas arvsanlag för kommande generationers styrka. precis som att ett renrasigt bi är starkare än ett icke renrasigt.

När vi började med biskötsel visste vi inte mycket och valde det som fanns i vår närhet, ett hybrid-bi skapat av en munk i södra England, broder Adam, på klostret Buchfast. Hybridiseringen blev nog inte helt lyckad – i vårt tycke. Vi har nu, efter många år, mer och mer föryngrat med ett renrasigt bi från nord-Italienska Ligurien, Ligustica! Vi köper dessa drottningar med tillhörande bimassa från parningsstationen på Hallands-väderö.

Vad är ditt syfte med att bli biskötare? En kul hobby som ger ett par burkar honung till hushållet lite vänner och bekanta kanske. Då räcker det sannolikt med två samhällen. Ett enstaka samhälle är för riskfyllt, det händer vissa år att ett bisamhälle dör och då är det årets säsong förstörd.

Vill du komma igång snabbt och anser dig vilja lägga 3000 kronor per samhälle, då kan du köpa ett färdigt samhälle på 10 ramar. Väljer du köpa en enskild drottning måste du ha rikligt med bimassa från tidigare samhälle för att drottningens ska hinna bygga samhälle innan vintern coh ha en rimlig chans överleva till nästa vår. Bimassa är benämningen på det antal arbetsbin som fötts våren samma år.

Biskötsel är rätt slabbigt arbete. Har du plats – avdela ett rum till denna hobby. Har du inte plats – hyr in dig hos någon biodlare som kan slunga ur honungen åt dig när det blir dags, smälta ur gamla vaxramar osv. Har du plats och vill lägga 20 000 – 30 000 kronor på denna hobby – kommer här lite tips vad du behöver.

Som inom all marknadsekonomi kommer du både frestas och rådas köpa en hel del i biodlarbutiken. Men i ärlighetsnamn – är mycket av det som rekommenderas, helt onödigt. Och en del produkter är helt fel konstruerade, troligen av gammal vana eller för att konstruktören inte sysslat med biskötsel.

Att försörja sig på bin utan andra inkomster är svårt. Det finns inga rika biodlare. Men det finns många biodlare med utslitna ryggar. Det tar många år skriva av investeringarna i alla utrustning – och alla fel köp!

Vad behöver man då för utrustning för att vara självförsörjd? detta och mycket mycket mer behandlar vi i boken ”BI” som inom kort går att beställa som ”print-on-demand”

Här ett axplock av de ämnen vi tar upp

Val av plats

Detta är ett väldigt viktigt beslut. Du kan i och för sig flytta bina när som helst länge fram, men ta dig gärna lite tid att fundera – det är alltid enklare göra mest rätt från början.

Bisamhället vill få sol för uppvärmning och inte förlora skapad energi med kupor i en miljö som är för vindutsatt. Ställ gärna kupan/kuporna på en trä pall eller ett par träbjälkar 40 cm från marken för att få bättre arbetsställning och hindra skadedjur att ta sig in i kupan.

Har du mycket ogräs där du placerar dem, lägg ut en ogräsduk som du fixerar med ett par stenar i hörnorna. Tänk på logistiken, du ska helst komma åt kuporna från bil om det är ute. Du kan med stor fördel ställa alla kupor sida vid sida med minimalt avstånd emellan, bara så pass mycket plats så du får ner händerna för att lyfta av ramlådorna. Bina lär sig snabbt var de skall flyga till just deras eget samhälle. Genom att ställa kuporna sida vid sida minskar energiförlusterna/vindpåverkan och tiden det tar hantera kuporna.

Kupan

Vi ville inledningsvis vara miljövänliga och försökte i många år med egenkonstruerade träkupor baserade på gammal kunskap i kombination med rön från nutida forskare som Torben Schiffer i Tyskland. Men faktum är att bina mår bättre i bra isolerande organiska plastkupor. Plast kommer som bekant från avdöda växtceller från en tid då vi inte hade några gifter på vår jord. Super naturligt! Plastkupor skonar ryggen, en full ramlåda med 10 ramar kan väga över 20 kilo vid skattning. Skattning är namnet när man be-skattar bisamhället på deras tillgångar i form av honung vax pollen och propolis.

Efter att ha testat en mängd olika kupor har vi landat i att använda EPS plastkupor från Töreboda. En komplett kupa består av nätbotten, två tomma ramlådor där man sätter 10 vaxade ramar i varje. En vaxad ram som bina ännu inte byggt ut kallas missvisande mellanvägg. Nätbotten har minst två viktiga funktioner. Dels i att släppa in Varroa ätande bokskorpioner, tvesjärtar och andra insekter som gärna äter Varroa kvalster som söker sig till bisamhällen. Dels skapa god ventilation utan alltför stora värmeförluster under kalla perioder.

Vid transport av en kupa brukar man knö in skumgummi i flustret för att stänga inne bina så man inte har dem flygande runt i hela bilen, då är nätbottens ventilation ett absolut måste. Fluster är namnet på binas in/utgång till kupan. En 8 mm smal spalt mellan bottendelen och första ramlådan får man automatiskt i Töreboda kupan. Anledningen att denna spalt endast är 8mm är att förhindra möss och bålgetingar från att ta sig in i kupan. Vid risk för röveri, när det inte finns nektar i naturen, kan man med fördel låta skumgummit sitta kvar men öppna en 5cm lång horisontal spalt i ett av hörnen, det hörn som pekar närmast mot soluppgång- i öster!

Över den översta ramlådan lägger man en dragtätande genomskinlig plast skiva som bina rätt snabbt kittar fast för att förhindra kalldrag. Vintertid kompletterar man denna plast med extra isolering. Själv använder vi ett material som används inom rymdindustrin och vid hus isolering där man har ont om plats. 1 cm av detta material ger samma isolationseffekt som 20 cm lösull.

Över dessa två lager sätter vi cellplast taket som från Töreboda som är utformat till att även kunna användas som botten för avläggare eller som reservbotten om så skulle behövas. Och till sist – en tjock stock som trycker ner kupan så den inte blåser bort vintertid kompletterat med spännband t ex från Biltema.

Ramar

Efter många år av tidskrävande vaxhantering och vaxande av ramar och kloka ord från vänner  – har vi valt – organiskt producerade ramar av plast! Tänk bara på att du inte blandar gamla träramar och plast ramar i samma ramlåda. Om bina varit vana vid trä ramar, bina är vanedjur,  väljer de att köra på med det de senast varit vana vid. När du får en plastram ska du först belägga den med bivax. Detta sker genom att smälta bivax, då helst ditt eget sparade, och rolla på det på båda sidor – flödigt. Sen är det klart! Hur du effektivt tidsbesparande och billigt smälter vax – berättar jag senare.

När en ram skattats och honungen urslungats så sätter du bara tillbaka den i en ramlåda igen. Bina slickar ramarna rena och börjar direkt bygga ut ramcellerna för yngel, pollen och honung igen.

En träram är betydligt mer tids krävande över sin livstid. Förr i tiden spikade man ramar, trådade dem, fick någon att valsa vaxark som man sen smälte fast på metalltrådarna med en elektrisk transformator i en speciell ram-ställning. Väldigt tidskrävande för att inte tala om allt bilbränsle, slitage på bilen till och från vaxhanteringsfirman, samt förlorad arbetsinkomst under tiden du sitter i bilen.

Vaxet

Vaxet som bina inte behöver efter en säsong smälter du enklast i en metalltunna med en extern ånggenerator. Ramarna stoppas ned kletiga och fula, locket sätts på, slangen från ånggeneratorn kopplas i utloppshålet längst ner på tunnan, ånggeneratorn fylls med vatten, sladden sätts i väggen och en timme senare har du flytande vax som du med fördel tappar i en rostfri hink eller av plast.

Att ångvaxtunntillverkarna gjort en så fatal miss att man har ånginloppet överst i locket och sen en kraftig tätning för att förhindra att ångan läcker ut – tyder på att konstruktören dels saknar kunskap om biskötsels hantering – dels kunskaper om elementär fysik. Kasta tätningen och led in ångan i tunnans urtappningsrör – i botten!

Efter alla års förbättringsarbete har vi kommit fram till att man får smälta vaxet två gånger. Först smälter man ramarna rena, sen sätter man en rostfri hink med vår specialdesignade linneduk med första smältans hinks vax i, på med locket och en timme senare har du helt rent vax i den rostfria hinken inne i metalltunnan!

När du sen skall använda vaxet så köper du en dubbelmantlad vaxkastrull som fylls inuti och ställs på en kokplatta t ex från IKEA.

Slungning

När du skall skatta ramar köper du en täckvaxgaffel i bibutiken. Med denna kan du enkelt repa av täckvaxet så cellerna blir tillräckligt öppna att slungas ur. Skatta bara ramar som har minst 2/3 täckta-honungsceller. Ramar med mest pollen och ramar fulla med yngel skall inte skattas. Men skulle du få med någon ram med lite pollen eller yngel behöver du inte öppna dessa celler utan lägga tillbaka dem i någon kupa efter slungning igen. Ramarna behöver inte hamna i samma kupa de tagits från, bina löser detta själva, så länge larven inte krupit ut och lärt sig sitt eget samhälles doft. Snacket om att man inte skall blanda ramar från olika kupor av risk för smittspridning är rent nonsens, har inget stöd i vetenskap. Bina besöker varandras kupor och hälsar på varandra ute på fältet, och i alla kupor är drönare välkomna för att hjälpa till med honungshanteringen. Friska bin renast bort ev sjukdomar precis som vi människors immunförsvar när vi blir sjunka.

Bibutiken vill gärna sälja på dig avtäckningsbord, slevar, filter, kärl och gud vet allt –  mycket av detta helt onödigt! Det kostar onödiga pengar, tar plats förvara när du inte behöver det, tar lång tid att diska, du förlorar honung som följer med diskvattnet, och tar onödig tid i avtäckningsprocessen.

Skippa allt detta och skrapa av täckvaxet med honung direkt ner i slungan!

När man slungar så avtäcker man först en första ramsida och när slungans samtliga trådfack fått en ram att slunga, då kör man slungan på låg hastighet ,kanske 1/3 av full hastighet i 1 minut. Jag brukar räkna sakta till 50. Därefter vänder man varje ram, avtäcker andra sidan och kör sakta ytterligare en minut. Sen kommer slutmomentet, man kör upp hastigheten till 100% i 1 minut på varje ram – Klart!

Efter att ha slitit ut ryggarna ett par år har vi nu byggt en träställning med en elvinsch från Jula och kan på så sätt reglera höjden på slungan, optimalt vid avtäckning, slungning, tappning och rengöring. Denna konstruktion kommer även skona slungans motor som förhindras startslitage.

För att göra det hela mer tidseffektivt har vi skapat en el-ljus-broms på slungans motor, som bromsar ner tiden från full hastighet till stopp med 90% kortare tid. Traditionella biskötare brukar köra ner sina tassar i den roterande tunnan för att bromsa den roterande slungkorgen. Att slungtillverkarens konstruktör missat denna funktion tyder på att slungas konstruktör inte är biskötare.

Efter många års klurande och besök på anrika honungsproducenter i Spanska Andalusien tror jag att vi kommit fram till den mest tidseffektiva metoden att hantera honung på.

När slungan är full men slungad honung, och redo att tömmas (slungkorgen fastnar i honungen på botten av slungan) då hissar man med hjälp av elvischen upp slungan så att tappning kan ske ner i två filter, ett påsfilter, av den typ man använder för täckvax i slungan, och så ett finfilter i nylon. Det första filtret tar allt täckvax och ev kristaller, det andra fina tar resten. Och så – till det magiska! Dessa två filter sitter i en träplatta som förhindrar damm och annat i luften att komma åt den färdigfiltrerade honungen nere i den rostfria tanken med tappkran som samlar färdig honung.

När allt är klart tar vi och fuktmäter den färdiga honungen. Har den en fukthalt över 18% spänner vi en ren linneduk över rostfria tanken, och sätter lokalens avfuktare på max samtidigt som värmefläkten ställs in på en rumstemperaturen av ca 30-35C. Samma temperatur som innen i en kupa.

Medan denna avfuktar honungen ner till 18% så sker en naturlig gravitationsfiltrering av den redan rätt så rena honungen. Lösa vax rester flyter upp och ev tyngre partiklar sjunker ner till botten. Eftersom slungrummets temperatur ligger på 30-35C går denna process snabbt.

Det sista momentet, inom 24 timmar från slungningen, är att tappa honungen på rendiskade glasburkar med metall-lock, vars kant förseglas. Varje burk datummärks i botten med ååmmdd som står för slungdatum. Sen fryser vi in alla burkar för att kunna erbjuda våra vänner färskfryst honung – året runt!

Vad skiljer då vår färskfrysta honung från den honung du är van vid från butik?

Jo, det finns två sätt som de flesta biskötare använder sig av, för att göra honung så som du är van vid från butik. Målet för dem är att få honung krämig – enligt gammal svensk tradition. Ett sätt är att medelst en ”betongvisp” och borrmaskin blanda honungen ”krämig” i öppna kärl, i någon källare, under många dagar, kanske upp till en vecka. Ofta sker detta i öppna helt oskyddade kärl.

Ett annat, mer modernt sätt är att blanda ner en burk gammal honung (!)  i den nya färska honungen för att med den gamla honungens socker kristaller kärna färskhonungen på burk.

Våra vänner föredrar vår färskfrysta honung – av naturliga skäl.

Ramar – utbyggda

Utbyggda ramar kallas de ramar som bina byggt ut och som du skattat. Genom att spara dessa över vintern tjänar du in värdefull tid under huvud-draget på våren. Bina behöver inte lägga tid på att alstra nytt vax för att bygga celler att fylla med honung, pollen eller yngel. I naturen tar vaxmotten över städningsarbetet av kupan, genom att äta upp vaxrester och honung. För att förhindra att detta sker i din vinterförvaring av ramar, finns det en beprövad metod vi kan rekommendera.
Genom att ställa ramlådor med utbyggda ramar med tidningspapper mellan varje låda för att sen avsluta med ett spärrgaller med ett glas fat med is-ättika (75%) så slipper du dessa problem. Is-ättika köpes hos biredskapsaffären. Tänk på att det är en stark syra så använd skyddshandskar, glasögon och bra ventilation när du hanterar det. Tänk på att förvara stapeln uppvärmt inomhus under vintern så inte mössen äter upp allt.

Rökpust

När vi var nya som biskötare så la vi mycket tid på att hantera just rökpusten. Mycket tid gick åt för att få fram rätt bränsle som rök lagom mycket under hela tiden man var i bigården och när det var över skulle man transportera hem rökpusten utan att bli rökförgiftad i bilen. Vi fick tips om gamla äggkartonger, murket trä i naturen, kutterspån , en god vän tipsade oss om rökelseblock som används i katolska kyrkan osv. Vi köpte en transportkorg, på tyska ”heckpack” , för att slippa ha rökpusten inne i bilen. Vi köpte till och med ett släp för denna och alla tomlådor och annat vi borde ha med oss.

Erfarna biskötare brukar skryta om hur snälla bi de har så de inte försvarar sitt samhälle, vissa biskötare gick till och med – i skjorts! Så en dag blev jag duktigt sjuk av röken, var kräksjuk flera timmar, jag hade stått illa till så jag fick in röken i bi-dräktens skyddsmask, och som ni vet är hålen rätt små så röken stannade väl kvar tills jag andats upp allt.

Jag började fundera – hur bra är denna rök egentligen – för bina? I litteraturen kan man läsa att varje gång ett bisamhälle störs återställs inte lugnet på flera dagar. Anledningen att rök fungerar är att binas biologiska kodning säger dem att det är skogsbrand och de därför bör fylla sin mage med energi, honung, för att kunna flyga långt bort från elden. Vi landade i slutsatsen att aldrig mer använda rökpust! I stället för rök pust kör vi med skyddsdräkt. Varför andra biskötare har både rökpust och skyddsdräkt – är för mig en stor gåta.

Skyddsdräkt

De som berikats med elementär kunskap hur immunförsvaret fungerar inser riskerna med en allergisk reaktion. Du kan bli stucken 1499 gånger utan problem, så händer det en dag när du minst anar det, den 1500 gången får du ett litet stick som triggar igång en total kollaps av ditt immunförsvar. Inom en timme eller så, är du i värsta fall – i de sälla jaktmarkerna.

Häromåret hände det sig att jag bockade mig fram, för att lyfta något från marken. Tyget blev tunt över axlarna, ett bi stack mig. När man blir stucken drar man av gadden med ett kreditkort och gnuggar en halv lök på det skadade området tills giftet neutraliserats. Inte så lätt i full mundering så den fick sitta kvar ett tag.

Ett par månader efter upptäckte jag att jag fått ” eksem” på den plats där biet stuckit mig. Skjortan raspade när jag rörde mig. Efter ett drygt år var fläcken stor som en enkrona. Väl hos hudläkare konstaterades Benign Melanom, dvs en ofarlig form av cancer. Som många cancerformer finns de naturligt förekommande i naturen i form av virus, detta bi hade sannolikt med sig virus som kodade om celler på min rygg. Operation utfördes där man skar bort en bit av ryggen, brände och till sist frös området med kolsyra – för att lösa problemet. Men varför utsätta sig för fara om man inte behöver det?

En skyddsdräkt består av tjockt bomullstyg. Men binas gadd är lång och när du bockar dig fram och dräkten smiter på trånga ställen  – så kan bina passa på att tränga igenom dräktens ”pansar”. Därför kör vi alltid med en långärmad skjorta under samt jeans som vi stoppar ner i strumporna innan fötterna hamnar i stövlarna. Genom att slippa strula med rökpusten så sparas tid som gör det mindre odrägligt varma dagar påpälsad i dräkt.

Kupkniv

Bina kittar snabbt fast ramar, därför är kupkniven ett måste. Det finns ett antal olika modeller men huvudsaken är att det finns en 90 graders vinkel så man kan bända upp ramarna.

Ram tång

Ramtång är ett extremt tidsbesparande verktyg. Genom att saxklämma ramen kan man dra upp den mest fast kittade ram säkert, med minimal risk skada bina.

Vaxrensning

Efter att ha lyssnat på mängder av biodlare, läst all litteratur man kan komma över, utan att finna svar gav vi oss i kast med att hitta den mest optimala metoden smälta ur vax – och rensa det.

Under fliken ”forskning” finner ni alla steg som ledde fram till vår nuvarande lösning. Vi kör en två stegs raket. I första momentet laddar vi ångtunnan med ramar stående (flest antal som får plats) fyller ånggeneratorn med vatten, sätter slangen i urtappningsröret – och går och fikar!

En timme senare kan flytande vax & vatten tömmas i en rostfri eller plast hink. När det stelnat är det dags för steg två!

I steg två rengör vi ångtanken och ställer en rostfri hink som vi spänner över med vår special gjorda linneduksil. På denna duk lägger vi en eller ett par vax kakor som skall rensas. På med locket, sätt slangen i tapp röret, fyll ånggeneratorn med vatten, slå på strömmen – och gå och fika!
Dagen efter hämtar vi super rent vax i den rostfria hinken.

Året

Biskötarens år börjar i januari då man försiktigt lyfter i kuporna för att känna så att de har tillräckligt med foder. Skulle så inte vara fallet kan man ge dem lite foder deg, som du blandar med florsocker lite honung och lite vatten och lägger över biklotet så de inte behöver leta efter foder för långt utanför det varma klotet.

Bisamhället övervintrar i ett klot där drottningen hålls varm längst in och resterande bin turas om att vandra in och ut för att likt alla levande varelser fross-skaka muskler för att genom friktion skapa värme för att hålla klotet varmt. De bin som inte fixar det dör och landar på ventilationsgallret längst ner i kupan. På detta sätt belastas eller smittas inte resten av klotets invånare.

När vårsolen titta fram så rens-flyger bina, du ser det utanpå kupan som är full av mörka bajsfläckar. Bina är väldigt renliga djur, de undviker göra sina behov inne i kupan, det gör det utanför. Tänk in dig själv i situationen, extremt nödig och hinner precis fram till en toalett innan det är försent. Tänk vad skönt för bina som hållit sig en hel vinter, att få göra av sig direkt utanför kupan. Se bara upp så du inte vädrar kläder utom hus samtidigt i närheten av kuporna..

När de gjort detta hjälper du samhället genom att försiktigt lyfta bort ramlådor och borsta bort nedfallna bin som dött under vintern. Mögliga ramar (ofta i de kalla och fuktiga ytterkanterna) avlägsnas och ersätts med nya rena ramar

Har du ett heldött samhälle smält ur det direkt så du kan använda ramar och lådor direkt senare om våren. Lådorna tvättar du med kaustiksoda och sköljer med rikligt med vatten.

När maskrosorna blommar är det dags att ta sätta ett spärrgaller och första skattlådan ovanpå låda nummer två, för att sen sätta den transparenta plasten och cellplasttaket överst. Vi har kommit fram till att i området där vi har våra bin så räcker det med en skattlåda som vi byter till en ny när den är klar att skattas –  på så sätt riskerar vi inte att bina inte hinner avfukta och täcka cellerna innan skattning. Något år när vi haft två skattlådor har de inte hunnit täcka cellerna.

Ett år testade vi att skapa en glipa på skattlådorna för att förenkla för bina flyga in och ut med sin honungslast. Visst var det kul se bina stå på kanten och vifta för att skapa avfuktning men det var ingen hit – de följer sina vanor och flyger till flustret. Dessutom tar det extremt mycket längre tid torka honungen när temperaturen sjunker inne i kupan.

Var inte rädd för att skatta gammalt invintrat socker för bina tillsätter sitt sackaros spjälkande enzym ”invertas” även till sockret de drar in som vinterfoder, som bryts ner till ”Dansk socker” som de säger i Danmark. Vi har valt använda billigt Lidl socker som vinterfoder, så det är ingen födorisk om det skulle komma med lite i skattningen.

När du skattar på senvåren måste du lämna ett par ramar foder så samhället har kvar flygbränsle att fortsätta samla Nektar, Pollen och Propolis.

Under sommaren kan du behöva stödmata med foderbalja om det saknas foder. Vi har testat olika sorters foderbaljor/metoder och kommit fram till det bästa är den kan köper som är lika stor som ramlådan. utblandat socker hälls direkt från hink i foderbaljan företrädelsevis när solen gått ner – så slipper du skyddsdräkt.

I vecka 28-30 är det dags slutskatta för året. Direkt efter slutskattning låter vi bina vara kvar på två ramlådor, och fodrar in med 12Kg Lidl strösocker per kupa blandat med vatten. Bina drar in detta på ett par dagar.

När detta är klart behandlar vi samhället med föreskriven mängd naturlig myrsyra på en vettexduk som i lägger överst på ramarna i den översta av de två ramlådorna.

Det sista momentet på biskötaråret är att i November när det blivit så kallt att bina inte längre kan flyta ute, blanda ut föreskriven mängd naturlig oxalsyra med socker och vatten som droppas ner i kakgatorna så bina får lite hjälp hålla sig friska från varroa under vintern. Varroa är ett kvalster som gärna övervintrar på mellan binas skyddande pansar på ryggarna, där de har sin bruna energirika fett reserv.

Avläggare

Ett bisamhälle delar sig naturligt i det som kallas svärmning. Det kan ske på flera sätt. Vissa biskötare klipper en vinge på drottningen (!) så hon inte kan flyga ut i en svärm. Grymt men sant. Ett annat sätt är den färgmärkning man ger drottningen på huvudet. Viss färg – visst födelseår. Vissa biskötare är så stressade att de kletar ner även ögonen på drottningen. Vår lösning är att med märkpenna skriva på kupan vilket år drottningen är född, vilken ras och från vilket samhälle hon kom från. Detta sparar tid, är mer humant för drottningen och du slipper hålla reda på var du la dina anteckningar.

Ett sätt att göra en avläggare är att flytta ett par yngelramar, samt en handfull bimassa, ett par ramar foder, till en ren ny kupa. Detta gör du under dagen när flygbina är ute. Sen flyttar du denna nya kupa en bit bort, det räcker 10-20 meter. Du behöver sätta på en foderlåda med sockerlösning så det finns energi, då bina i kupan inte är flygbin än. Vad som sen händer är att flygbina flyger tillbaka till den plats de lämnade på morgonen.

Har du råkat få med dig drottningen till nya kupan så drar den gamla kupans invånare upp en ny drottning som sen flyger iväg och parar sig. Tänk på att det tar rätt lång tid för bina att skapa ett nytt samhälle, så gör endast detta under senare delen av april eller helst under maj.

Det tar 16 dagar för ett samhälle  dra upp en ny drottning från en yngelram. Sen kan vi anta det tar ca 7 dagar att paras. Därefter tar det 21 dagar för ett första arbetsbi att kläckas, som sen ska vara städbi ett par dagar, sen ambi ett par dagar, sen vaktbi ett par dagar, innan det kan flyga ut och dra in nektar till samhället.

Men – ett komplett bisamhälle på 10 ramar kostar ca 3000 + allt körande lämna hämta osv, plus att du i regel inte får dem förrän draget är över – så det finns pengar att tjäna göra dina egna avläggare.

Om du väljer köpa en stations parad drottning gör du på samma sätt som ovan ,en ser till att flytta drottningen med kupan en bit bort, så den nya drottningen med sitt ”hov” av hjälpbin i plastburen kan etablera sig kontrollerat i sitt nya samhälle.

Sammanslagning av samhällen

Att slå samman ett svagt samhälle t ex utan drottning, med ett starkare samhälle är relativt enkelt. Man lägger ett blad från en dagstidning över det starkare , skär ett litet snitt på 5-10cm med en vass kniv och ställer det svagare samhället ovanpå. Någon dag senare kan du ta bort dagstidningen, för då har de luktat färdigt på varandra och slåss inte längre.

 

Här följer lite bilder från våra olika forskningsprojekt sedan starten 2014!