Vinterbona för bina

7-10cm kutterspånsisolering

Under den kalla tiden av året håller bisamhället sig levande genom att hålla värmen tillsammans.

De går upp i ett klot då den runda formen inom fysiken är det mest optimala för att minimal energiförlust. Bina skapar värme genom friktion som i sin tur skapas genom att man “fross-skakar vingmusklerna” d.v.s. de rör på flygmusklerna utan att röra på vingarna. Det är samma process som sker när vi människor blir frusna, vi skakar p.g.a. för låg kroppstemperatur.

Kolhydrater omvandlas till energi i form av värme!

Oavsett vilken kuptyp du valt så finns det ett par saker som gynnar binas tillvaro. Och omvänt, missgynnar dem.

Fukt måste kunna ventileras ut. Har du precis som vi och många andra i vårt område, en plastkupa från Joel eller Töreboda, med transparent plast-täckskiva, som bina snabbt kittar fast, kan fukten endast ventileras – nedåt. Inte speciellt effektivt. Kondenserad fukt dryper ner från plastlockets undersida p.g.a. o-isoleringen uppåt och nedåt som förskjuter daggpunkten vilket resulterar i kondens. Våra små bin får göra av med en hel del energi bara för att fläkta ut överskottsfukten med resultat att värma upp “för fåglarna”.

Vidare har du mer eller mindre utetemperatur direkt ovanför den transparenta täckplastskivan, även om du har ett extra plasttak ett antal cm högre upp så blir det som sagt kondens direkt ovanför binas fodermagasin. Inte speciellt genomtänkt!

Vår lösning, som egentligen inte alls är ny, varken inom biodling eller äldre hus, där man använde samma princip – kutterspånisolering!

Förutom en yngellåda längst ner och en foderlåda direkt ovanför har vi satt en tredje låda överst, med ett spärrgaller mellan låda två och tre. I denna tomma låda lägger vi ner ett stycke tillklippt juteväv (super billigt på Jula!) som vi sedan täcker med 7-10 cm kutterspån (superbilligt på Granngården!). 10 cm kutterspån värmeisolering motsvarar 5 cm mineralull. Mineralull eller cellplast har ungefär samma Lambda värde, 0,035-0,04 W/hK. Kutterspån ligger på ca 0,14 W/hK.

Värmeförlusterna bromsas, fukten kan vandra upp genom kutterspånen, extremt lik eller bättre än den miljö bina är vana vid i ihåliga träd!

Underst har vi en 120 mm trä sagd med hönsnät, juteväv och 5-7 cm kutterspån och reducerar fluster-öppningen ner till 1-2 cm2 vintertid.

vinterfoder(honung)

Stödfodring blir superenkel genom att man med juteväven för bort lite kutterspån i ett hörn för att sätta en uppochnervänd honungsburk eller en mjölk-kartong med hål i botten fylld med foder-deg!

När det är dags med oxalsyra-behandling mot varroa efter första nattens frost, då häller man oxalsyran under kutterspånen – utan att störa bisamhället. Eftersom oxalsyran är tyngre än omgivande luft så driver ångorna sakta ner över bisamhället, utan för hög koncentration. Oxalsyrans (C2O2(OH)2) densitet är 1,9 g/cm3 mot t. ex. syre 1,42 g/cm3.

Eftersom de största energiförlusterna sker rakt upp då värmen stiger uppåt, (utom vid meteorologisk inversion), så borde foderreserver sparas, samtidigt som våra bin mår mycket bättre.

Tänk dig själv en sunkig källare med fukt drypande från väggarna – mot en varm och torr lokal med frisk luft. Valet är enkelt!

Januari dag ute
Januari dag inne