Varroamums

En forskare på Apiskandiakonferensen i Göteborg berättade häromåret att man efter att ha totalsanerat en kupa från Varroa redan efter en månad hade 100% Varroa – igen.

Man testade sätta en blåpudrad borste på ett fluster, för att efter ett par dagar finna blåpudrade bin i alla kupor i omgivningen. Med detta enkla test bevisas att Varroan växer till sig snabbt och sprids väldigt effektiv av bina själva.

Traditionell Varroa-bekämpning baseras antingen på kostsamma gifter som gör vax och honung förgiftat eller organiska gifter. Enligt rekommendation bör metoden växlas varje år för att Varroan inte ska bli resistent mot gifterna.

“Ekologiska” bekämpningsmetoder brukar innefatta olika sorters naturliga organiska syror i högre koncentration, mjölk-, myr- eller oxalsyra.

Ett vanligt sätt är myrsyra på en vettex-duk som man lägger ovanpå översta lådans ramar i mitten eller slutet av augusti efter slutskattningen, dagarna innan invintringen. Glöm inte att ta bort vettex-duken för att undvika att bina sopar sönder den i sin städiver. Alternativt om du har en tredje låda med kutterspån, häll syran under spånen som avdunstar den nedåt p.g.a. densitetsskillnaden jämtemot omgivningsluften.

Oxalsyra (finns i små koncentrationer i rabarber) droppas med doseringsspruta, t. ex. från apoteket, rakt ner i kakgatorna efter första nattfrosten i november/december.

Det som är intressant med dessa metoder är att de är starkt hälsofarliga för oss människor – men tydligen inte för de betydligt mindre och i alla andra anseende väldigt känsliga bina.. Hur är det möjligt?

Oxalsyra säljs som avloppsrens. Och detta starkt frätande ämne häller man rakt ner – bland bina i kakgatorna.

Syrorna är så starkt frätande att det anbefalles skyddshandskar och skyddsglasögon till människan som ska hantera det. Syran avdunstar sakta och då den är tyngre än omgivande luft så driver den förgasade syran ner över ramar med vax och yngel och gör det riktigt otrevligt för Varroa. Men frågan är om inte förgiftningen sänker binas eget immunförsvar och dödar nyttodjuren som normalt sett lever längre ner på näringsstegen i ett bisamhälle?

Efter att ha läst en stor mängd böcker ställer man sig frågan om det kan vara så att gifterna slagit ut det naturliga skydd som likt allt annat i naturen finns naturligt. Alla organismer lever ju som bekant av en annan organism.

Vi testar just nu olika lösningar för att återskapa binas naturliga miljö för att se om vi kan skapa en naturlig biotop där organismer i näringsstegen över Varroan, en samverkan i symbios med bina inne i kupan.

trädkupa_2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Problemen vi identifierat med tjock isolerande plastsarg med tunt oisolerat plastlock och helt öppen botten är flera. Förutom att binas naturliga honung aktiverar över 100 gener med koppling till deras immunförsvar används kolhydraterna som energi till att skapa deras mekaniska värmeenergi.

Det går åt 80 kalorier för att smälta 1 kg fruset vatten. Man brukar säga att över 80% av värme i ett hus läcker rakt upp.

Vår idé om hur man rår bot på Varroa

Kutterspån isolerar nästan lika bra som mineralull, ca 50%. En låda med 10 cm kutterspån motsvarar 5 cm glasull.

Plastkupans öppna botten ger en avkylningen som förskjuter daggpunkten så fukt i kupan kondenserar, riktigt otrevlig miljö för ett bisamhälle som driver ut fukten med värme.

Vi testar därför en botten i trä (21 x 120 mm furu) med hönsnät, juteväv och 5 cm kutterspån.

Flusteröppningen reduceras till 1-2 cm2 vintertid och öppnas till minst 30 cm2 vid fullt drag. Vår lösning är super enkel. Vi kommer mäta RH ³C och CO2 och jämföra vanlig plastkupa med denna konstruktion för att se vad det ger. Vi kan redan nu konstatera att bina sänker RN och höjer ³C jämfört med omgivningsluften.

Vårt mål med detta är att få större insekter som lever på varroan att flytta in. Enligt experter på Anticimex har alla kvalster, dit varroan tillhör, sina fiender uppåt i näringsstegen, i större insekter. Om man håller lite löv och murkna träd i kupans närhet så bör de lukta sig till nedfallna varroa och kanske flytta in i kupan ovanför där maten i form av varroan finns.

 

 

Här lite länkar till forskning på området: